... jag har inget kvar nu... förut kunde jag ändå känna att du fanns där. Det är nu jag fattar hur det är. Förut kunde man känna att det bara var att ta fram sakerna och kolla på när man ville, när man kände att det behövdes, man kunde glädjas och även få vara ledsen för det man en gång hade... Nu återstår endast minnen och det är inte riktigt samma sak.
Det känns tungt:(
Det är dags att släppa det och gå vidare men Jag har inte kommit över dig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Write to me baby!